Nathalie Töpperwien Blom: Land o Policydokument ISGY 07

Ingrid Segerstedts gymnasium

VT 2007 Geografi B

Nathalie Töpperwien Blom

Samhällskunskap C

Internationella relationer

Land och Policydokument:

Med sina 225 500 000 invånare är Indonesien världens fjärde folkrikaste land, trots att det till ytan bara består av 17508 öar, plats 15 i storlek. Majoriteten är muslimer, främst sunni. Men även minoriteter av buddister, hinduer, kristna samt utövare av traditionella inhemska religioner finns. 14% av befolkningen är till nationaliteten Sudaneser. Landet var en Nederländsk koloni och ockuperades sedan av Japan fram till landets självständighet 1949. Sedan dess har militären haft stor makt i samhället, inom både politiken och näringslivet. Man byggde upp en hierarkisk organisation med illegal affärsverksamhet som inbringade miljard belopp i dollar. Sedan demokratiseringen har regeringen hela tiden försökt minska deras inflytande och inskränka deras makt.

Konflikt är vardag i Indonesien. Med Acehprovinsen som kämpat för självständighet genom våldsaktioner. Numera har provinsen större självbestämmanderätt med eget rättsligt system och en form av sharialagar.

1975 ockuperade Indonesien Östtimor vilket kritiserades hårt av USA. Det skulle ta fram till 1998 innan FN enades och skickade dit fredsbevarande styrkor från Australien. Genom förhandlingar lyckades de få fram en folkomröstning om Östtimors självständighet och konflikten fick sitt slut 1999.

Både västerländska turister och inhemska har dött till följd av upprepade bombdåd sedan 2002. Måltavla för de extrema islamistiska militanta grupperna är främst kristna. I kampen mot terrorism har Indonesien fått hjälp av USA, som alla vet aktivt vill utrota terrorismen. För regeringen har det varit en balansgång mellan sekulära och muslimska intressen.(sekulära muslimska nationalister och fundamentalister.)

1999 hade landet sitt första demokratiska val, partierna förespråkade främst demokrati, välfärd och rättvisa. Sedan 1966 är Kommunistpartiet förbjudet. Från att ha haft en form av militärdiktatur har landet nu ett demokratiskt parlamentsval där stats- och regeringschef väljs ut. Detta är en och samma person som sedan väljer ut sin egen regering. Kampen mot terrorism har gjort att lagar och regler blivit hårdare och militär inkallats för att svara för landet säkerhet. De styrande är rädda att militären skaffar sig allt för mycket makt för och på sätt försöker störta den rådande demokratin. Främst är man rädd för att landet återigen kommer att styras med våld.

Landet ligger i ett känsligt område, sett ur natursynpunkt. Bara under de senaste tio åren har landet drabbats av jordbävningar, översvämningar, enorma monsunregn och tsunamis. Till följd av detta drabbas lokalbefolkningen otroligt hårt, de förlorar hus och hem, tryggheten rycks bort, utbildning och hälsa, som är två viktiga faktorer i utvecklingen får lida till följd av naturkatastroferna. Pga av antalet upprepningar hinner befolkningen inte återhämta sig och blir på så sätt mycket sårbara. Biståndsorganisationer tas vänligen emot och är efterlängtade av den ”vanliga” befolkningen.

Trots ovan nämnda faktorer har landet en stabil och balanserad ekonomi; olja, naturgaser och mineraler är viktiga inkomstkällor. Jordbruksektorn är oerhört produktiv och spelar stor roll vid sidan av tillverkningsindustrin och tjänstesektorn.

Relation till andra stater

Indonesien har diplomatiska sammankomster med Portugal vilka hindrades under ockupationen av Östtimor(fd. koloni) men numera återupptagna igen. Även Australien såg skeptiskt på samarbetet under Östtimor, men efteråt har samarbetet förflutit utan problem, bla ingick länderna (2005) i ett gemensamt samarbetsavtal om säkerhets- och försvarsfrågor.

Exporten spelar stor roll för landets ekonomi, viktigaste handelspartners är Japan, Singapore och USA. På senare tid har Indonesien utökat sitt handelsutbyte till andra länder inom ASEAN samt Kina och Sydkorea.

Indonesien är medlem av ASEAN och deltog även i bildandet av organisationen 1967. Inom ASEAN är Indonesien något av en ”lokal” stormakt eftersom de har en så
stor befolkning och gärna själva också ser sig som en stormakt som får många
beslut som de vill ha dem. De har även agerat som ledare för möten att lösa
konflikter och har varit viktiga inom FN för att få avtal mellan stridande
parter.

Att USA ser Indonesien som en sorts motpol till Kina gör också att landet
anses viktigt. USA anser även att Indonesien är en moderat röst i den islamiska världen. Dessutom har landet en strategisk placering mitt i sjöfartslederna mellan Mellanöstern och nordöstra Asien.

Indonesien är även med i G77, en organisation för utvecklingsländer. Organisationens mål är att utveckla länder vilka är medlemmar av FN samt gynna deras handel och ekonomi för att de själva ska kunna arbeta sig uppåt. För att sedan vara ett alternativ för handel med Indonesien.

Landet och FN: Relationer till andra stater speciellt övriga medlemmar i säkerhetsrådet.

Indonesiens ser främst att FN arbetar för fred, säkerhet och utveckling. Samt att människors sociala och ekonomiska trygghet sätts i första hand. Under kriget i Kambodja var de talesman och skapade därmed gynnsammare förutsättningar för FN att gripa in. Indonesien går gärna in och medlar. Därför kom de folkliga protesterna mot de USA-ledda krigen i Afghanistan(-01) och Irak (-02) inte som en överaskning för regering trots det var de tvungna att agera till fördel för USA. Dock blev landets moderata muslimer fientligt inställda till väst.

Här är Millenniummålen otroligt viktiga, man vill se dem uppfyllas. Då de skulle förända mycket i världen.

Troligtvis finns det i Indonesien ett engagemang och en tacksamhet gentemot FN, då de genom påtryckningar fått till ett val i landet som under hård bevakning lyckades bli demokratiskt. Detta gör relationen mellan Indonesien och FN viktig, ur den synpunkt att landet själv vet hur FN kan påverka inom politik och demokrati.

Genom den hjälp USA ger landet tvingas de i ofta stå på bundsförvantens sida vilket i många frågor kan bli både svårt, jobbigt och komplicerat. Inte minst då de senaste aktiinerna varit riktae mot muslivärlden

Samtidigt är man en folkrikmuslimsk nation som gärna stöttar liknadn länder ed prioblem.

Rent officiellt är de med på USA noter men de ser fortfarande till sina muuslimska vänner, så ”under borfet” finns en stöändig komunikation och ett samarbete dessa stater mellan.

Relation till Sudan- Darfur konflikten.

Indonesien ser de nya problemen med att både civila och soldater rör sig över gränserna i och runt Sudan, men är emot att andra länder går in i ett land utan landets tillstånd. Man anser att detta inkräktar på landet och dettas ”integritet”. Det är oacceptabelt och säger både emot FN och Internationell lag. Man vill hålla fast vid ett lands rättigheter som stat. Detta säger emot USA lite grann, eftersom de är så vänligt inställda till Indonesien och vill göra lite mer i Sudan frågan. Man vill främst (givetvis) försöka lösa konflikter med fredliga metoder och använda sanktioner som ett sista medel för att uppnå fred, dessa ska också givetvis vara genomtänkta och riktade mot ett visst mål.

Källor:

Elektroniska

www.landguiden.se -> Indonesien; rubrik: Militär, Utrikespolitik, Handel, Aktuell politik, etc. etc.

www.rodakorset.se -> Indonesien sök: naturkatastrofer och bistånd

www.un.org -> Main Bodies -> Security council -> members -> Indonesia

http://www.indonesiamission-ny.org Rubriker ; Aceh bill, 58 resolution, Latest statements; 8 January 2007

http://www.indonesiamission-ny.org/issuebaru/Publications/priority_59th.pdf

Sökmotor:

http://www.g77.org/ -> about G77

www.wikipedia.org -> Indonesien

www.ne.se

www.globalis.se